Sophies Historia - Jojo Moyes
Jag läste ut Sophies Historia i förra veckan och den var bra. Den var segstartad måste jag säga. Den utspelar sig först från Första Världskrigets Frankrike och tyskarna har tagit över byn som Sophie bor i. Man kan väl inte påstå att byborna var glada över att de tog över men de hade ju inget val än att göra som dom sa så Sophie som ägde ett hotell fick fixa matt till tyskarna. De ordnade ingredienser åt dom så fick hon och hennes syster laga mat till tyskarna varje dag. Deras män var ute i kriget så de var inte hemma.
Der kommendant - som befälet kallades i boken (eller är det befäl haha?) hade visat intresse för en målning av Sophie som hennes man målade. Han beundrar den osv. och de pratar om lite konst fast Sophie inte gillar att diskutera en målning som hennes man har målat av henne.
Utan att gå in på för mycket detaljer om boken så hoppar jag fram ett bra tag i historien och det är till att Sophie blir bortförd av tyskarna. Hon hoppas och tro att hon ska få träffa sin man men vägen dit håller på att ta död på henne.
Vi hoppar fram ca 90 år eller något. Tavlan på Sophie hänger numera hemma hos en änka vid namn Liv Halston. Det är hennes käraste ägodel efter att hennes man dog 4 år tidigare. Han köpte tavlan på deras bröllopsresa i Brasilien tror jag det var. Liv har inte släppt in någon man i sitt liv sen hennes man dog, tills nu. Hon möter Paul och hon faller som en fura för honom och bjuder med honom hem. Dagen efter deras lilla mysnatt (tror jag det var) så ser Paul tavlan på Sophie och inser vad han tittar på och ber Liv om ursäkt och rusar därifrån. Paul arbetar på ett företag som söker upp stulen konst eller stulna ägodelar som försvann i kriget, som tyskarna tog. Den här tavlan var en av de stulna föremålen - trodde de. Man kan säga att stämmningen mellan Liv och Paul inte var den bästa sen...
Pauls företag eller vad det är kräver att tavlan ska återlämnas till Sophies släktingar men Liv vägrar. Det blir rättegång och grejer och stämmningen fortsätter vara stel och arg mellan Paul och Liv. Slutet tänker jag inte gå in på så jag avslutar där.
Sammanfattning: boken var bra men lång, över 400 sidor. Det var en del information som inte hade med handlngen att göra egentligen men som hade stor betydlese i fallet med tavlan för att kunna avgöra i rätten om tavlan var stulen eller inte. Så det är en välskriven och detaljerad bok.
Kan jag rekommendera den? Ja aboslut! Det var roligt och spännande att följa med i historien om tavlan och följa Liv och Paul och se om dom någonsin skulle bli vänner igen eller vad som skulle hända.
