Måne

När jag var liten var jag tydligen rädd för månen. Jag kan ju säga att det inte gått över helt ännu. När jag åkte till jobbet i tisdags så dök det upp en stor helt rund måne över träden helt plötsligt. Jag ville bryta ihop. Jag vet inte vad det är med en stor måne som skrämmer mej men kanske är just det att den är så stor? Mamma älskar en stor måne på kvällen och jag vill bara låsa in mej och gömma mej i sängen så jag slipper se den. Är det inte konstigth ur man kan vara rädd för vissa saker som är så naturliga, som kommer i princip varje dag?? Spindlar är lika dan, jag är livrädd för dom och flippar ut så fort jag ser en i äcklig storlek. Små är ingen större fara men när dom är större än typ 2cm så blir det kris och panik. Det är förrästen mitt nya sätt att säga att något är bråttom typ, kris och panik.
 
Men åter till månen. Den är väl fin egentligen, eller? Denna bild jag hittade på google tycker jag är fin, men inte när jag ser den på riktigt.
 

Kommentera här: